Övningskompendiet för Privatjuridik
Vi säljer klassuppsättningar med 20 elevexemplar (på samma sätt som
rättegångskompendiet). Kompendiet omfattar c:a. 120 sidor. Priset för medlemmar är 3.500 kr + frakt och moms (för icke medlemma 4.100 kr + frakt och moms). Om det behövs ytterligare elevexemplar kan dessa beställas för 200 kr/st + frakt och moms. Beställningar kan ske på vanligt sätt till Juristakademien (se hemsidan).
Kompendiet är tänkt vara en komplettering till läroböckerna (finns 4 olika) och lagtext. Det går att använda vilken lärobok som helst kombinerad med lagtext. Kompendiet innehåller dels enklare och dels mer kvalificerade frågor. Frågorna är lämpliga för självstudier. För att ge eleverna träning i att söka i lagtext är det lämpligt att eleverna också svarar med lagtexthänvisning. Dessutom finns vissa rättsfallsbaserade uppgifter. Detta är till för att visa att alla juridiska frågor inte kan lösas med enbart hjälp av lagtext utan också domar från domstolar ex rättspraxis.
För en jurist gäller det många gånger att försöka se in i framtiden för att motverka att tvister uppstår i framtiden. Detta kan kallas förebyggande juridik ex. situationer uppkomna pga skilsmässa, sjukdom eller dödsfall. Några artiklar om detta ingår också i kompendiet.
Vi hoppas att kompendiet kan ge eleverna en djupare inblick i juridikens värld som de kan ha nytta av både i studier och i privatlivet samt i yrkeslivet.
Lite historik om de juridiska kurserna på gymnasiet.
I flera år fanns det några kortare kurser (50 timmar) i juridik på gymnasiet. De få timmarna var långtifrån tillräckligt med hänsyn till juridikens ökande betydelse och omfattning. Lärarna var hänvisade till att antingen översiktligt svepa över stora områden eller välja ut något område. I samband med en yrkesinformation på Lagmansgymnasiet framkom intresset hos gymnasieeleverna att få läsa mer juridik. Sten Björkblom ,universitetslektor i handelsrätt vid Stockholms Universitet, tog då kontakt med skolans dåvarande rektor Leif Hildebrand angående möjligheten att starta en lokal gren. Efter en hel del arbete via kommunal nämnd och ansökan hos Skolverket startade en lokal gren 1999 med 15 elever. På universitet hade juridiska kurser och juristlinjen fått ökat intresse och förebild till den lokala grenen togs från Juridisk Översiktskurs. På skolan fanns också en lärare, Karl-Johan Ullgren, med en jur.kand. examen. Några andra skolor (Östra Real. Brännkyrka och Danderyd) fick kännedom om utbildningen och följde Lagmansgymnasiets modell. När skolorna blev fler kunde den första tävlingen Skol-SM i juridik anordnas av Nordiska Juristakademien 2002 med 4 lag. Sedan dess har tävlingen hållits årligen och 2023 deltog över 200 st femmannalag. Domare var under många år Jur dr Konrad Lundberg..
Vid gymnasiereformen 2011 blev kurserna nationella. Då man ansåg att elevantalet inte skulle bli så stort inordnades kurserna under ekonomi istället för att komma vid sidan om ekonomi. F.n: lär c:a 10.000 elever läsa de juridiska kurserna och ytterligare ett stort antal elever på den ekonomiska inriktningen(ekonomi/ekonomi) läser en av juridikkurserna. En stor insats vid tillkomsten av de nationella kurserna utfördes av Eva Lundberg vid Danderyds gymnasium.
Lärarbehörigheten kräver 90p i juridiska kurser. För att utveckla kompetensen hos juridiklärare anordnar Nordiska Juristakademien seminarier inom olika rättsområden(senast om AI och juridiken) Stockholms Universitet.
F.n. arbetar Nordiska Juristakademien med att i skolorna införa etik, moral, juridik, hälsa och hållbarhet redan från förskolan. Detta är tänkt att ske med hjälp av elevmaterial, lärarhandledning, föräldrainformation och tävlingar (typ ”vi i femman”). Undervisningen följer eleverna hela skoltiden.
Sten Björkblom
Vårt remissvar till Gymnasiereform 2025
Ny gymnasiereform
Remissvar
Ämnet juridik
Nedanstående vill härmed lämna synpunkter på Skolverkets förslag till ny ämnesplan och nya kursplaner i ämnet juridik.
Sammanfattning
Koncentration av ett rättsområde till viss kurs är positivt.
Progression i ämnet juridik innebär i huvudsak att eleven genom att studera fler rättsområden får större och djupare förståelse för ämnet juridik.
Den föreslagna progressionen i vissa rättsområden som exempelvis straff- och processrätt och konstitutionell rätt upplevs som konstruerade för att motivera progression i ämnet.
Det finns en uppenbar risk för att moment som behandlas i andra ämnen även tas upp i ämnet juridik. Samordning behövs för att undvika betygssättning på samma moment i olika ämnen.
Juridikstudier på gymnasienivå bör koncentreras till den nationella rätten, alltför stor tyngd är lagd på internationell rätt.
Allmänt
Programstruktur
De elever som väljer juridisk inriktning på ekonomiprogrammet kommer inte heller i detta förslag till programstruktur vara garanterade behörighet till att läsa ekonomi på universitet eller högskola, eftersom det saknas en kurs i matematik. Detta var ett problem med nuvarande programstruktur och det är mycket olyckligt att detta inte har åtgärdats i det nya förslaget. Söker en elev till ekonomiprogrammet torde det vara en självklarhet att hon eller han får behörighet att läsa ekonomi på högre nivå utan att göra ett eget aktivt val. Detta är ett svårt kommunikationsproblem för skolledare att klargöra för elever och föräldrar. Hade juridisk inriktning varit en inriktning på samhällsvetenskapsprogrammet eller ett eget program hade detta inte varit ett problem.
Obligatoriska kurser på ekonomiprogrammet oavsett inriktning
Samhällskunskap, nivå 1 b har som centralt innehåll ”Folkrättens …. roll för mellanstatliga förbindelser. Mänskliga rättigheter, Rättsprinciper och rättsstaten i demokratin.”
Samhällskunskap, nivå 2 har som centralt innehåll ”Jämförande politik, politiska system och rättsprinciper i olika länder, särskilt i förhållande till mänskliga rättigheter … ”
Det torde vara viktigt att bevaka att eleverna inte läser samma moment i skilda obligatoriska kurser och på så sätt betygssätts på samma moment flera gånger. Samordning med kurser i samhällskunskap borde ske.
Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering, nivå 1. Denna kurs kan inriktas mot kriminologi, men för att säkerställa nivån på undervisningen föreslår vi en särskild kurs i ämnet. Kunskap i ämnet är angeläget för medborgare i vårt samhälle.
Juridik
Ordet ansvarsutkrävande innebär en förstärkning av administrativt ansvar samtidigt som det försvagar politiskt ansvar. Frågan är om det verkligen är det som ska tas fram i en generell beskrivning av ämnet juridik? Att få en överblick över ansvarskedjan vid juridiska frågor är svårt eftersom vi generellt sett i Sverige strävar efter konsensus och ömsesidig förståelse. Många aktörer är ansvariga på olika nivåer, vilket försvårar möjligheten att utkräva ansvar.
I den nuvarande ämnesplanen ges en kortfattad beskrivning av begreppen civilrätt och offentlig rätt. För den oinitierade är detta värdefullt och det vore önskvärt om det fanns med även i den nya beskrivningen av ämnet juridik, eftersom begreppen även tas upp här.
”Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga makten är fördelad och hur den utövas.”
Ett kommatecken ska in efter internationell rätt, som ….
Ämnets syfte
1:a st sista meningen
”Undervisningen ska …… samt stimulera dem till att verka för ett rättssystem som värnar alla människors lika värde.” Det vore intressant att veta vad som konkret menas med skrivningen utifrån den givna målgruppen.
2:a st o 3:e st
Begreppet ”vetenskapligt förhållningssätt” brukar bygga på tre principer:
”Tilltro till att med hjälp av förnuft och rationalitet kunna upptäcka begränsningar, svagheter eller fel för att nå förbättring.
Övertygelse om att vunnen kunskap ska tåla granskning, värdering och omvärdering.
Noggrannhet och prövande förhållningssätt gällande eget och andras arbeten, påståenden och val.”
Detta är att kräva för mycket av gymnasieelever. Det lämpar sig bättre för doktorander. Vad lärare på gymnasieskolan generellt brukar lära ut är juridisk metod dvs. att identifiera det rättsliga problemet, formulera relevant frågeställning, söka och tolka relevanta rättskällor och därefter ge välstrukturerade lösningsförslag med hänvisning till relevant lagrum. Att benämna den juridiska metoden som ”vetenskapligt förhållningssätt” menar vi är missvisande. Det bör i sammanhanget noteras att den i förslaget skrivna processen för juridisk problemlösning tar upp delarna i felaktig ordning (se 3:e st). Man kan inte strukturera och analysera lösningsförslag innan relevanta rättskällor tolkats. Som det är skrivet i förslaget kan det tolkas som om eleverna ska analysera givna lösningsförslag, vilket förmodligen inte är avsikten. Se därför vårt förslag ovan till ordningsföljd vid förklaring av juridisk metod.
2:a st 3:e meningen
”Genom att läsa olika rättskällor ….”
Den som ska lösa ett rättsligt problem måste i första hand finna en relevant författningsbestämmelse. Det är inte ovanligt att verksamma inom juridiken ofta inte kan besvara en fråga enbart med författningstext utan måste gå vidare genom att söka information i förarbeten, rättspraxis och doktrin. Även lagstiftningens hierarki, förordningar och myndighetsföreskrifter kan för den yrkesverksamma bli aktuella rättskällor. Men för gymnasieeleven är det synnerligen ovanligt att söka annat än författningsbestämmelse. Även här menar vi att det är att ställa för stora krav att kräva fördjupning i exempelvis förarbeten. Vidare anses den juridiska doktrinen vara en rättskälla varför skrivningen ”… olika rättskällor och andra juridiska texter …” inte är lämplig.
”…samt genom att skriva och tala ska eleverna ges möjlighet att använda det juridiska språket.”
Ovan bör ändras till:
…eleven ska utveckla sin förmåga att använda det juridiska språket såväl muntligen som i skrift.
3:e st sista meningen
”…. utvecklar förmåga att identifiera juridiska frågor i samhället samt diskutera dem ur ett rättsteoretiskt, rättsfilosofiskt och historiskt perspektiv.”
Dessa frågor kräver på juristutbildningen oftast godkänt betyg i fem av sex terminskurser på juristprogrammets grundnivå. Här ska frågor som handlar om hur rätten förhåller sig till och samverkar med politik, moral, samhälle, ekonomi och kultur beröras. Resonemangen måste med nödvändighet bli ytliga och inte välgrundade med tanke på målgruppen.
4:e st andra punkten
Ändra ordningsföljden enligt ovan.
Progression
I många ämnen, exempelvis matematik, är förkunskaper en förutsättning för att kunna läsa ytterligare kurser. Inom ämnet juridik är progressionen inte lika tydlig. Se våra kommentarer givna för enskilda centrala områden nedan.
Juridisk metod
Kurs 1 ”Introduktion till juridisk metod …. Att … formulera lösningsförslag med stöd i given rättskälla.”
Detta betyder alltså att eleven inom samtliga aktuella rättsområden alltid ska få en given rättskälla. Vi finner detta synnerligen olyckligt. För godkänt betyg kan detta vara lämpligt men för många elever har det aldrig varit något problem att välja, tolka och tillämpa relevant rättsregel. Samtliga elever på ekonomiprogrammet, för vilka kursen är obligatorisk, kommer således aldrig att få möjlighet att visa sin förmåga att söka egen rättskälla inom avtalsrätten, konsumenträtten, arbetsrätten, familjerätten och arvsrätten men de ska läsa juridiska texter (i pluralis) med relevans för det valda juridiska problemet! Varför har kraven sänkts på detta markanta sätt?
Kurs 2 ”Att orientera sig i, hänvisa till och tolka givna rättskällor.”
Om en rättskälla är given är det synnerligen enkelt att hänvisa till denna! Även här ska lösningsförslagen ges med stöd i givna rättskällor! Den elev som alltså läst förutom de rättsområden som finns i kurs 1 även läst köprätt, fastighetsrätt, skadeståndsrätt och försäkringsrätt har fortfarande inte möjlighet att visa sin förmåga att välja, tolka och tillämpa relevant rättsregel!
Kurs 3 ”Fördjupning i juridisk metod … ”
Vad innebär det? Läsning av förarbeten?
Det är en självklarhet att ju fler kurser eleven läser ju mer insiktsfull blir hon eller han och förmågan att lösa juridiska problem ökar.
Det är viktigt att stimulera eleven till att utveckla sin förmåga till problemlösning. I förslaget ska eleven ges källa i kurs 1 och 2 och först i kurs 3 få välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla.
De krav på användning av juridisk metod som finns inskrivna i kurs 3 ska gälla samtliga kurser.
Allmän rättslära
Kurs 1 ”Introduktion…, begreppet rättslära. Sambandet mellan rätten, moralen och samhället.”
Kurs 2 ”Positiv rätt i relation till naturrätt. Olika perspektiv på rättvisa.”
Kurs 3 ”Rättsteoretiska och rättsfilosofiska perspektiv på relationen mellan politik och juridik.”
Se övergripande kommentar under avsnitt Ämnets syfte 3:e st sista meningen.
Begreppen positiv rätt och naturrätt är inte självklara och någon given entydig definition finns inte, varför de inte bör finnas med som centralt innehåll. En ingående förklaring till vad Skolverket vill ska behandlas är nödvändig. Se vidare nedan:
https://svjt.se/content/nagra-tankar-om-naturrattsideer-och-positivism-tillika-en-kritisk-kommentar-till-var-tids
Konstitutionell rätt
Kurs 1 ”Översikt … över den svenska lagstiftningsprocessen.”
Kurs 2 ”Fördjupning i de svenska grundlagarna med särskild betoning på lagstiftningsprocessen ….”
Kurs 3 ”Fördjupning i de svenska grundlagarna med särskild betoning på offentlighetsprincipen, lagstiftningsprocessen …”
Först ska en översikt av lagstiftningsprocessen ges i kurs 1, i både kurs 2 och 3 ska fördjupning av lagstiftningsprocessen ges. Detta verkar egendomligt och måste närmare preciseras för att kunna förstås. Vi föreslår att det tas bort från åtminstone kurs 3.
Internationell rätt
Kurs 1 ”Introduktion till internationell rätt. Översikt över det folkrättsliga regelverket.”
Kurs 2 ”Fördjupning i folkrätt med särskild betoning på det europeiska och internationella skyddet för mänskliga rättigheter.”
Kurs 3 ”Fördjupning i folkrätt med särskild betoning på internationell straffrätt.”
Se kommentarer ovan vid programstruktur angående samordning med obligatoriska kurser i samhällskunskap.
Processrätt
Kurs 1 ”Introduktion till processrätt. Översikt över det svenska rättegångsväsendet.”
Kurs 2 ”Regler om det svenska rättegångsväsendet med särskild betoning på praktiskt processförfarande.”
Kurs 3 ”Fördjupning i regler om det svenska rättegångsväsendet med särskild betoning på alternativ tvistelösning och internationell tvistelösning.”
Det bör tydligt framgå att det som ska behandlas är straffprocessrätt och civilprocessrätt (och inte förvaltningsprocessrätt dvs. processen i förvaltningsdomstolar).
Rättegångsväsendet är ett ålderdomligt uttryck. Istället bör det stå …..
I kurs 3 står ”Fördjupning i regler om det svenska rättegångsväsendet med särskild betoning på alternativ tvistelösning och internationell tvistelösning.” Alternativ tvistelösning, som exempelvis i ARN och Begravningsbyråernas tvistlösningsnämnd , har inte något med rättegångsväsendet att göra.
Straffrätt
Kurs 1 ”Introduktion till straffrätt. Översikt över regler som rör brott och straff.”
Kurs 2 ”Regler om brott och straff samt andra brottspåföljder.”
Kurs 3 ”Fördjupning i regler om brott och straff. Straffrättsliga ideologier.”
Uttrycket ”regler om brott och straff” är diffust. Vedertagna begrepp är straffrättens allmänna del, påföljdsläran och specialstraffrätt. Dessa bör användas.
Straffrätten bör inledas med en historisk återblick över straffrättsliga ideologier i syfte att skapa förståelse för den idag gällande straffrätten.
Straff i juridisk bemärkelse är fängelse och böter. Ska enbart detta behandlas i kurs 1, den kurs som alla på ekonomiprogrammet ska läsa? Vi menar att det är viktigt att förmedla kunskap om andra påföljder redan i kurs 1.
Är tanken att specialstraffrätten ska behandlas i kurs 3 eller vad innebär ”Fördjupning i regler om brott och straff”?
Den föreslagna progressionen upplevs vara en ren konstruktion, ett resultat av önskan om progression i stället för en faktisk, tydlig och naturlig progression.
Civilrätt
Kurs 1 ”Avtalsrätt, konsumenträtt, arbetsrätt, familjerätt och arvsrätt.”
Kurs 2 ”Köprätt, fastighetsrätt, skadeståndsrätt och försäkringsrätt.”
Kurs 3 ”Associationsrätt, marknadsrätt, immaterialrätt, kredit- och obeståndsrätt.”
Det finns en tydlig fördel med att behandla ett rättsområde inom en kurs. En viss repetition kan dock behövas som exempelvis vad gäller avtalsrättens förhållande till köprätten i kurs 2.
Uppräkningen av olika rättsområden bör vara i alfabetisk ordning. Som det nu är kan det tolkas som om det som anges först har större betydelse än det sistnämnda.
Antal rättsområden i kurs 2 är få. Skadeståndsrätt och försäkringsrätt är inte lika omfattande som andra rättsområden. För att få bättre balans mellan kurserna föreslår vi att rättsområdet associationsrätt, som är ett rättsområde som kan läsas oberoende av andra rättsområden, flyttas till kurs 2. Övriga givna rättsområden i kurs 3 är tillräckligt omfattande för att rymmas inom en kurs.
Marknadsrätten i kurs 3 tas upp under rubriken civilrätt men har huvudsakligen offentligrättslig karaktär.
Stockholm den
Eva Lundberg; Skolverkets ämnesexpert i juridik GY 07 respektive GY 11, mångårig vana av undervisning i juridik på gymnasieskolan, läromedelsförfattare i juridik för gymnasieskolan
Erik Öman; jurist på Swedbank, mångårig erfarenhet av undervisning i juridik vid Uppsala universitet, läromedelsförfattare i juridik för gymnasieskolan
Sten Björkblom; Universitetslektor i handelsrätt, Stockholms universitet, verksamhetsansvarig Nordiska Juristakademien AB (forum för lärare i juridik, anordnare av SM-i juridik för gymnasieskolor)