Juristakademien Kick-off mötet den 18 augusti
Referat
Juristakademien, Kick-Off mötet den 18 augusti 2023 på Stockholms universitet.
Morgonen började kl 10 med en Ramlösa och en fralla …
Som vanligt inledde Sten Björkblom, som moderator och skapare av både verksamhetsidén och tillika företaget Juristakademien, med att hälsa de 30(!) deltagande lärarna välkomna.
Därefter på förmiddagen fick vi med hjälp av vår domare Erik Ullholm, dels ta del av hans
innehållsrika erfarenhet både som lärare, domare och chefsjurist i den sk verkligheten. dels närma oss juridikens innersta väsen och vidare hur vi kan hantera våra rättegångsspel på hemmaplan med våra respektive elever.
Eftermiddagen, ett AI seminarium med advokaten Anders Perméus där han inledde med att berätta om sin bakgrund. Att han var tungt belastad med kunskap i ämnet framgick tydligt, inte minst då han tillsamman med Sten(!) och några andra var med och startade företaget Lexly och tech-bolaget Pactumize. Det sistnämna fick via storbildsskärm illustrera seminariets tema AI och närbesläktade IT Gymnasielektor Eva Lundberg, läroboksförfattare (LEX Privatjuridik) och Skolverkets ämnesexpert i juridik avslutade med information om liggande förslag till Gymnasiereform 2024. Att intresset var stort framgick av alla frågor som genererades. Sakkunskapen imponerade på alla.
Sammanfattning. Som jag upplevde det, en seminariedag som gav mersmak. Mycket starka insatser från både våra föredragshållare och inte minst från vår moderator Sten som briljerade med sina kloka
kommentarer. Stämningen var genomgående god och applåderna många, dvs nöjda
seminariebesökare. Vi återkommer i oktober/november. OBS Vi räknar med att i oktober utkomma med ett kompendium innehållande övningsuppgifter. Vid tangentbordet Skrivaren Peter
PS Eftermiddagen innehöll också en kaffepaus med dopp, allt införskaffat av undertecknad. DS
Kl 10 -12
Rättegångsspel, att skapa och leda samt tävlingsfrågor.
Erik kommer att redovisa synpunkter från de tidigare tävlingarna och ge synpunkter inför kommande Skol SM. Erik har varit domare i Skol-SM de senaste två åren. Erik verkar också som bolagsjurist. Han har vidare undervisat i juridik på KTH samt haft flertalet andra uppdrag i företagsvärlden.
Kl 13 – 15
AI i juridiken
Hur kommer framtidens jurist och dennes arbetsuppgifter att påverkas av AI? Vad innebär digitaliseringen för företagens avtalshantering? Man kan ibland få intrycket att AI förväntas vända upp och ned på allt och att det nästan är för sent att hinna anpassa sig. Så är det emellertid inte. Jurister är vidare konservativa och försiktiga varelser som inte är så lättflörtade. Även om tekniken och nya verktyg tillgängliggörs, så krävs en rejäl granskning och stegvis implementering, innan detta tas i bruk och får genomslagskraft. Anders Perméus har arbetat som advokat/jurist i drygt 25 år med fokus på IT och processföring. Därtill grundare av två legal tech-bolag; Lexly och Pactumize. Han kommer att beskriva hur han tror att juristers arbetsmetoder kommer att utvecklas framöver och hur morgondagens avtalshantering på företag kommer att se ut. Han kommer även att visa hur ett modernt avtalsverktyg fungerar.
Anders Permèus
Kl 15 – 16
Kort om den nya läroplanen, Skol-SM i juridik och en sammanfattande diskussion om dagen och vår gemensamma ämnesframtid.
Moderator
Som moderator verkar Sten Björkblom som var initiativtagare till de juridiska kurserna på gymnasierna och till Skol SM i juridik. Sten var vidare, före sin pensionering, under många år universitetslektor på Stockholms universitet. Vidare är Sten verksamhetsledare på Juristakademien.
Välkomna
Sten Björkblom
Vårt remissvar till Gymnasiereform 2025
Ny gymnasiereform
Remissvar
Ämnet juridik
Nedanstående vill härmed lämna synpunkter på Skolverkets förslag till ny ämnesplan och nya kursplaner i ämnet juridik.
Sammanfattning
Koncentration av ett rättsområde till viss kurs är positivt.
Progression i ämnet juridik innebär i huvudsak att eleven genom att studera fler rättsområden får större och djupare förståelse för ämnet juridik.
Den föreslagna progressionen i vissa rättsområden som exempelvis straff- och processrätt och konstitutionell rätt upplevs som konstruerade för att motivera progression i ämnet.
Det finns en uppenbar risk för att moment som behandlas i andra ämnen även tas upp i ämnet juridik. Samordning behövs för att undvika betygssättning på samma moment i olika ämnen.
Juridikstudier på gymnasienivå bör koncentreras till den nationella rätten, alltför stor tyngd är lagd på internationell rätt.
Allmänt
Programstruktur
De elever som väljer juridisk inriktning på ekonomiprogrammet kommer inte heller i detta förslag till programstruktur vara garanterade behörighet till att läsa ekonomi på universitet eller högskola, eftersom det saknas en kurs i matematik. Detta var ett problem med nuvarande programstruktur och det är mycket olyckligt att detta inte har åtgärdats i det nya förslaget. Söker en elev till ekonomiprogrammet torde det vara en självklarhet att hon eller han får behörighet att läsa ekonomi på högre nivå utan att göra ett eget aktivt val. Detta är ett svårt kommunikationsproblem för skolledare att klargöra för elever och föräldrar. Hade juridisk inriktning varit en inriktning på samhällsvetenskapsprogrammet eller ett eget program hade detta inte varit ett problem.
Obligatoriska kurser på ekonomiprogrammet oavsett inriktning
Samhällskunskap, nivå 1 b har som centralt innehåll ”Folkrättens …. roll för mellanstatliga förbindelser. Mänskliga rättigheter, Rättsprinciper och rättsstaten i demokratin.”
Samhällskunskap, nivå 2 har som centralt innehåll ”Jämförande politik, politiska system och rättsprinciper i olika länder, särskilt i förhållande till mänskliga rättigheter … ”
Det torde vara viktigt att bevaka att eleverna inte läser samma moment i skilda obligatoriska kurser och på så sätt betygssätts på samma moment flera gånger. Samordning med kurser i samhällskunskap borde ske.
Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering, nivå 1. Denna kurs kan inriktas mot kriminologi, men för att säkerställa nivån på undervisningen föreslår vi en särskild kurs i ämnet. Kunskap i ämnet är angeläget för medborgare i vårt samhälle.
Juridik
Ordet ansvarsutkrävande innebär en förstärkning av administrativt ansvar samtidigt som det försvagar politiskt ansvar. Frågan är om det verkligen är det som ska tas fram i en generell beskrivning av ämnet juridik? Att få en överblick över ansvarskedjan vid juridiska frågor är svårt eftersom vi generellt sett i Sverige strävar efter konsensus och ömsesidig förståelse. Många aktörer är ansvariga på olika nivåer, vilket försvårar möjligheten att utkräva ansvar.
I den nuvarande ämnesplanen ges en kortfattad beskrivning av begreppen civilrätt och offentlig rätt. För den oinitierade är detta värdefullt och det vore önskvärt om det fanns med även i den nya beskrivningen av ämnet juridik, eftersom begreppen även tas upp här.
”Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga makten är fördelad och hur den utövas.”
Ett kommatecken ska in efter internationell rätt, som ….
Ämnets syfte
1:a st sista meningen
”Undervisningen ska …… samt stimulera dem till att verka för ett rättssystem som värnar alla människors lika värde.” Det vore intressant att veta vad som konkret menas med skrivningen utifrån den givna målgruppen.
2:a st o 3:e st
Begreppet ”vetenskapligt förhållningssätt” brukar bygga på tre principer:
”Tilltro till att med hjälp av förnuft och rationalitet kunna upptäcka begränsningar, svagheter eller fel för att nå förbättring.
Övertygelse om att vunnen kunskap ska tåla granskning, värdering och omvärdering.
Noggrannhet och prövande förhållningssätt gällande eget och andras arbeten, påståenden och val.”
Detta är att kräva för mycket av gymnasieelever. Det lämpar sig bättre för doktorander. Vad lärare på gymnasieskolan generellt brukar lära ut är juridisk metod dvs. att identifiera det rättsliga problemet, formulera relevant frågeställning, söka och tolka relevanta rättskällor och därefter ge välstrukturerade lösningsförslag med hänvisning till relevant lagrum. Att benämna den juridiska metoden som ”vetenskapligt förhållningssätt” menar vi är missvisande. Det bör i sammanhanget noteras att den i förslaget skrivna processen för juridisk problemlösning tar upp delarna i felaktig ordning (se 3:e st). Man kan inte strukturera och analysera lösningsförslag innan relevanta rättskällor tolkats. Som det är skrivet i förslaget kan det tolkas som om eleverna ska analysera givna lösningsförslag, vilket förmodligen inte är avsikten. Se därför vårt förslag ovan till ordningsföljd vid förklaring av juridisk metod.
2:a st 3:e meningen
”Genom att läsa olika rättskällor ….”
Den som ska lösa ett rättsligt problem måste i första hand finna en relevant författningsbestämmelse. Det är inte ovanligt att verksamma inom juridiken ofta inte kan besvara en fråga enbart med författningstext utan måste gå vidare genom att söka information i förarbeten, rättspraxis och doktrin. Även lagstiftningens hierarki, förordningar och myndighetsföreskrifter kan för den yrkesverksamma bli aktuella rättskällor. Men för gymnasieeleven är det synnerligen ovanligt att söka annat än författningsbestämmelse. Även här menar vi att det är att ställa för stora krav att kräva fördjupning i exempelvis förarbeten. Vidare anses den juridiska doktrinen vara en rättskälla varför skrivningen ”… olika rättskällor och andra juridiska texter …” inte är lämplig.
”…samt genom att skriva och tala ska eleverna ges möjlighet att använda det juridiska språket.”
Ovan bör ändras till:
…eleven ska utveckla sin förmåga att använda det juridiska språket såväl muntligen som i skrift.
3:e st sista meningen
”…. utvecklar förmåga att identifiera juridiska frågor i samhället samt diskutera dem ur ett rättsteoretiskt, rättsfilosofiskt och historiskt perspektiv.”
Dessa frågor kräver på juristutbildningen oftast godkänt betyg i fem av sex terminskurser på juristprogrammets grundnivå. Här ska frågor som handlar om hur rätten förhåller sig till och samverkar med politik, moral, samhälle, ekonomi och kultur beröras. Resonemangen måste med nödvändighet bli ytliga och inte välgrundade med tanke på målgruppen.
4:e st andra punkten
Ändra ordningsföljden enligt ovan.
Progression
I många ämnen, exempelvis matematik, är förkunskaper en förutsättning för att kunna läsa ytterligare kurser. Inom ämnet juridik är progressionen inte lika tydlig. Se våra kommentarer givna för enskilda centrala områden nedan.
Juridisk metod
Kurs 1 ”Introduktion till juridisk metod …. Att … formulera lösningsförslag med stöd i given rättskälla.”
Detta betyder alltså att eleven inom samtliga aktuella rättsområden alltid ska få en given rättskälla. Vi finner detta synnerligen olyckligt. För godkänt betyg kan detta vara lämpligt men för många elever har det aldrig varit något problem att välja, tolka och tillämpa relevant rättsregel. Samtliga elever på ekonomiprogrammet, för vilka kursen är obligatorisk, kommer således aldrig att få möjlighet att visa sin förmåga att söka egen rättskälla inom avtalsrätten, konsumenträtten, arbetsrätten, familjerätten och arvsrätten men de ska läsa juridiska texter (i pluralis) med relevans för det valda juridiska problemet! Varför har kraven sänkts på detta markanta sätt?
Kurs 2 ”Att orientera sig i, hänvisa till och tolka givna rättskällor.”
Om en rättskälla är given är det synnerligen enkelt att hänvisa till denna! Även här ska lösningsförslagen ges med stöd i givna rättskällor! Den elev som alltså läst förutom de rättsområden som finns i kurs 1 även läst köprätt, fastighetsrätt, skadeståndsrätt och försäkringsrätt har fortfarande inte möjlighet att visa sin förmåga att välja, tolka och tillämpa relevant rättsregel!
Kurs 3 ”Fördjupning i juridisk metod … ”
Vad innebär det? Läsning av förarbeten?
Det är en självklarhet att ju fler kurser eleven läser ju mer insiktsfull blir hon eller han och förmågan att lösa juridiska problem ökar.
Det är viktigt att stimulera eleven till att utveckla sin förmåga till problemlösning. I förslaget ska eleven ges källa i kurs 1 och 2 och först i kurs 3 få välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla.
De krav på användning av juridisk metod som finns inskrivna i kurs 3 ska gälla samtliga kurser.
Allmän rättslära
Kurs 1 ”Introduktion…, begreppet rättslära. Sambandet mellan rätten, moralen och samhället.”
Kurs 2 ”Positiv rätt i relation till naturrätt. Olika perspektiv på rättvisa.”
Kurs 3 ”Rättsteoretiska och rättsfilosofiska perspektiv på relationen mellan politik och juridik.”
Se övergripande kommentar under avsnitt Ämnets syfte 3:e st sista meningen.
Begreppen positiv rätt och naturrätt är inte självklara och någon given entydig definition finns inte, varför de inte bör finnas med som centralt innehåll. En ingående förklaring till vad Skolverket vill ska behandlas är nödvändig. Se vidare nedan:
https://svjt.se/content/nagra-tankar-om-naturrattsideer-och-positivism-tillika-en-kritisk-kommentar-till-var-tids
Konstitutionell rätt
Kurs 1 ”Översikt … över den svenska lagstiftningsprocessen.”
Kurs 2 ”Fördjupning i de svenska grundlagarna med särskild betoning på lagstiftningsprocessen ….”
Kurs 3 ”Fördjupning i de svenska grundlagarna med särskild betoning på offentlighetsprincipen, lagstiftningsprocessen …”
Först ska en översikt av lagstiftningsprocessen ges i kurs 1, i både kurs 2 och 3 ska fördjupning av lagstiftningsprocessen ges. Detta verkar egendomligt och måste närmare preciseras för att kunna förstås. Vi föreslår att det tas bort från åtminstone kurs 3.
Internationell rätt
Kurs 1 ”Introduktion till internationell rätt. Översikt över det folkrättsliga regelverket.”
Kurs 2 ”Fördjupning i folkrätt med särskild betoning på det europeiska och internationella skyddet för mänskliga rättigheter.”
Kurs 3 ”Fördjupning i folkrätt med särskild betoning på internationell straffrätt.”
Se kommentarer ovan vid programstruktur angående samordning med obligatoriska kurser i samhällskunskap.
Processrätt
Kurs 1 ”Introduktion till processrätt. Översikt över det svenska rättegångsväsendet.”
Kurs 2 ”Regler om det svenska rättegångsväsendet med särskild betoning på praktiskt processförfarande.”
Kurs 3 ”Fördjupning i regler om det svenska rättegångsväsendet med särskild betoning på alternativ tvistelösning och internationell tvistelösning.”
Det bör tydligt framgå att det som ska behandlas är straffprocessrätt och civilprocessrätt (och inte förvaltningsprocessrätt dvs. processen i förvaltningsdomstolar).
Rättegångsväsendet är ett ålderdomligt uttryck. Istället bör det stå …..
I kurs 3 står ”Fördjupning i regler om det svenska rättegångsväsendet med särskild betoning på alternativ tvistelösning och internationell tvistelösning.” Alternativ tvistelösning, som exempelvis i ARN och Begravningsbyråernas tvistlösningsnämnd , har inte något med rättegångsväsendet att göra.
Straffrätt
Kurs 1 ”Introduktion till straffrätt. Översikt över regler som rör brott och straff.”
Kurs 2 ”Regler om brott och straff samt andra brottspåföljder.”
Kurs 3 ”Fördjupning i regler om brott och straff. Straffrättsliga ideologier.”
Uttrycket ”regler om brott och straff” är diffust. Vedertagna begrepp är straffrättens allmänna del, påföljdsläran och specialstraffrätt. Dessa bör användas.
Straffrätten bör inledas med en historisk återblick över straffrättsliga ideologier i syfte att skapa förståelse för den idag gällande straffrätten.
Straff i juridisk bemärkelse är fängelse och böter. Ska enbart detta behandlas i kurs 1, den kurs som alla på ekonomiprogrammet ska läsa? Vi menar att det är viktigt att förmedla kunskap om andra påföljder redan i kurs 1.
Är tanken att specialstraffrätten ska behandlas i kurs 3 eller vad innebär ”Fördjupning i regler om brott och straff”?
Den föreslagna progressionen upplevs vara en ren konstruktion, ett resultat av önskan om progression i stället för en faktisk, tydlig och naturlig progression.
Civilrätt
Kurs 1 ”Avtalsrätt, konsumenträtt, arbetsrätt, familjerätt och arvsrätt.”
Kurs 2 ”Köprätt, fastighetsrätt, skadeståndsrätt och försäkringsrätt.”
Kurs 3 ”Associationsrätt, marknadsrätt, immaterialrätt, kredit- och obeståndsrätt.”
Det finns en tydlig fördel med att behandla ett rättsområde inom en kurs. En viss repetition kan dock behövas som exempelvis vad gäller avtalsrättens förhållande till köprätten i kurs 2.
Uppräkningen av olika rättsområden bör vara i alfabetisk ordning. Som det nu är kan det tolkas som om det som anges först har större betydelse än det sistnämnda.
Antal rättsområden i kurs 2 är få. Skadeståndsrätt och försäkringsrätt är inte lika omfattande som andra rättsområden. För att få bättre balans mellan kurserna föreslår vi att rättsområdet associationsrätt, som är ett rättsområde som kan läsas oberoende av andra rättsområden, flyttas till kurs 2. Övriga givna rättsområden i kurs 3 är tillräckligt omfattande för att rymmas inom en kurs.
Marknadsrätten i kurs 3 tas upp under rubriken civilrätt men har huvudsakligen offentligrättslig karaktär.
Stockholm den
Eva Lundberg; Skolverkets ämnesexpert i juridik GY 07 respektive GY 11, mångårig vana av undervisning i juridik på gymnasieskolan, läromedelsförfattare i juridik för gymnasieskolan
Erik Öman; jurist på Swedbank, mångårig erfarenhet av undervisning i juridik vid Uppsala universitet, läromedelsförfattare i juridik för gymnasieskolan
Sten Björkblom; Universitetslektor i handelsrätt, Stockholms universitet, verksamhetsansvarig Nordiska Juristakademien AB (forum för lärare i juridik, anordnare av SM-i juridik för gymnasieskolor)