Skol-SM i Juridik

För att förtydliga tävlingsreglerna inför SKOL-SM i jurdik 2010 har vi laddat ner dessa på hemsidan. Mvh Tävlingsledningen 

TÄVLINGSREGLER FÖR GYMNASIE-SM I JURIDIK 2010

 

Skrivningen

 

För att sålla fram de fyra lag som får delta i tävlingens andra del, rättegångsspelet, genomförs först en utslagstävling i skrivningsform. Tävlingsledningen tillhandahåller en skrivning som distribueras till ansvarig lärare på respektive skola för erforderlig kopiering några dagar i för-

väg. Skrivningen genomförs i juristklasserna i grupper om fyra – sex elever med lagbok som enda tillåtna hjälpmedel. Skrivningarna sänds därefter direkt till bedömaren för rättning, identifierbara till skola och elevgrupp, inom viss kortare tid – senare inkomna skrivningar kommer inte att hinna beaktas i sammanhanget.

 

I sak kommer skrivningen att röra sig inom ämnesområdena avtalsrätt, köprätt inkl konsumentköp, fast egendom, ekonomisk familjerätt inkl successionsrätt, elementär straff- och processrätt samt fordringar och skadestånd. Svårighetsgraden kommer att vara relativt hög för att skrivningen ska ge något utslag. Till sin form består skrivningen av ett antal kortfrågor (upp till 10 st) på en till två poäng, totalt 10 poäng, och ett antal mer omfattande frågor på minst tre poäng (max 5 st), totalt 15 poäng, totalt på skrivningen max 25 poäng. (Vid tidigare tävlingar har drygt 15 poäng räckt till finalplats.)

 

 

Efter rättning jämförs de bästa skrivningarna från varje skola med varandra, så att de skolor som presterat de fyra bästa av dessa skrivningar erbjuds att delta i rättegångsdagen med ett fempersonerslag. Även om en viss skola skulle ha presterat landets 10 bästa skrivningar får man alltså bara skicka ett lag. Skulle flera skrivningar efter rättningen ligga på samma för fortsättningen avgörande poäng, sker en ny jämförande prövning av dem. Kan inte heller denna närmare granskning tillräckligt väl fungera som urvalsinstrument, är skrivningens sista fråga utslagsfråga. Är flera skrivningar alltjämt likvärdiga, är skrivningens näst sista fråga utslagsfråga etc.

 

Om kvalificerad skola tackar nej till fortsatt deltagande i tävlingen, går erbjudandet vidare till femtebästa skola etc.

 

Skrivningsresultaten används endast för att utse finallagen och sammanvägs inte med resultatet på rättegångsspelet, utan de fyra finallagen startar s a s från scratch.

 

Rättegångsspelet

 

Detta tävlingsmoment genomförs av de enligt ovan utkorade fyra tävlingslagen, som ska bestå av fem personer. Skrivlag som varit fyra personer måste alltså kompletteras, skrivlag om sex personer reduceras. Att viss personväxling pga sjukdom och liknande kan erfordras är accep-

tabelt.

 

Lagen paras ihop till två par, bestående av ett lag som kärande och ett som svarande. Paren genomför därefter var sitt rättegångsspel enligt följande.

 

Ett för bägge paren likalydande bakgrundsmaterial distribueras. Det håller sig inom sakom-

rådena avtal, köp, konsumentköp och består av en berättelse, som utmynnar i att en tvist uppkommer mellan två parter och av vilket kan utläsas vilka roller som kan bli aktuella vid huvudförhandlingen. I sistnämnda hänseende brukar det vara aktuellt med en dubbelbemannad ombudsroll, en eller två partsföreträdare och ett eller två vittnen. Kärandegrupperna ska med utgångspunkt i materialet utarbeta var sin stämningsansökan, som utöver formalia ska innehålla yrkanden, kort redogörelse för grunderna (alltså inga långrandi-

ga upprepningar av bakgrundsberättelsen) och bevisuppgift (angivande av vilket bevis som åberopas och vad man vill styrka med respektive bevis).

 

Vid utarbetandet av stämningsansökan bör man inte avvika från förutsättningarna i bak-

grundsberättelsen, men det är tillåtet att göra tillägg. Anser man sig behöva någon skriftlig bevisning måste den fabriceras och bifogas inlagan. Vill man fördela sig på andra roller än dem som berättelsen i första hand pekar på, t ex använda ett annat vittne, är det tillåtet.

 

Stämningsansökan ställs till Frescati tingsrätt och insänds via e-mail till tävlingsledaren universitetslektor Konrad Lundberg och  till respektiva svarandegrupp, som därefter har att på motsvarande sätt utforma ett svaromål. Om svaranden har egna yrkanden ska detta angivas med grund. (Dokumentet ska i så fall betecknas ”Svaromål och genstämning.) Svaromålet insänds till tävlingsledaren och till käranden. Denne behöver inte bemöta eventuella motyrkanden skriftligt före huvudförhandlingen, utan detta sker muntligen i samband med denna.

 

Härefter genomförs i Stockholms universitets rättegångssal en huvudförhandling i målet

(två gånger om, eftersom två par lag deltar) under ledning av neutrala domare – lärare vid deltagande skola anses inte neutral. Domstolen ser till att förhandlingen håller sig någor-

lunda inom rättegångsbalkens regler, så att lagen kan koncentrera sig på sakfrågorna.

 

Sedan förhandlingarna avslutats och domstolen dömt poängsätter domstolen lagens insatser.

Härvid beaktas fem aspekter:

1. Inlagornas kvalitet
2. Agerandet under rättegången, närmast hur väl förberedda och säkra i sina roller deltagarna är
3. Utgången i sak, dvs har man i domen vunnit mer eller mindre än vad som kunnat förväntas utifrån bakgrundshistorien
4. Demonstrerade juridiska kunskaper
5. Pläderingens kvalitet

Varje aspekt poängsätts med max 5 poäng. Utgångspunkten är att håller man i detta samman-

hang sedvanlig kvalitet – vilken är hög – får man tre poäng, vid en svagare insats förlorar man någon poäng, vid en starkare får man mer. Totalsumman är grundval för utseende av ett segrande lag. Någon slutlig gradering av övriga lag tillkännages inte, utan de anses alla ha placerat sig på andra plats.