SKOL-SM i juridik 2023, nu för 22:a året i rad

Lottningen till finalerna i Skol-SM i Juridik 2023 utföll enligt nedan

La Grande Finale Torsdagen den 11 maj

Lycka till
20230303, Sten Björkblom 

PS Vi ber finallagen bekräfta sin närvaro. Detta så att reservlag kan inbjudas vid uteblivande.
Vidare ber vi er alla hålla Er informerade och ha ögonen på vår hemsida, www.juristakademien.se

Lottningen till finalerna i Skol-SM i Juridik 2023

Facit till skrivningen Skol-SM i juridik 2023

Kortfattade svarsförslag till skrivningen den 1 februari 2023

Andra svar än de nedan kan ha renderat poäng beroende på hur väl laget har argumenterat och motiverat sitt svar. Endast ett ja eller nej har inte renderat några poäng; poängavdrag har givits om svaret inte har motiverats väl och/eller lagrum har i förekommande fall saknats. Facit utvisar således förslag på tänkta svar och är inte helt utdömande. Andra svar än de nedan kan ha renderat poäng.

Generellt kan sägas att lagen många gånger har haft bättre kunskaper än vad resultaten ger vid handen. Jag har förstått på lagrumshänvisningar och liknande att Ni kan avge mer fullödiga svara. Då dessa har uteblivit har även poängen gjort detsamma. De lag som har fått höga poäng har skrivit mycket, inte alla gånger helt rätt svar men det visar på en förståelse för systematiken i juridiken och detta har även gett poäng.

Då jag har, för att kunna särskilja lagen, tvingats gå ned och rätta frågorna med en poängsättning om 0.25 poäng, 0.5 poäng, 0.75 poäng och 1.0 poäng på de inledande första 10 frågorna. Denna poängsättning har även tillämpats på 3-poängsfrågorna för att kunna särskilja lagen åt.

Facit till 1-poängsfrågorna (10 frågor)

Fråga 1
En bostadshyresgäst har ett direkt besittningsskydd som följer av 12 kap. 46 § jordabalken och innebär att hyresförhållandet i stort sett alltid förlängs. En lokalhyresgäst har ett indirekt besittningsskydd som följer av 12 kap. 57-60 §§ jordabalken och innebär att ersättning kan utgå om hyresavtalet inte förlängs.
För att erhålla full poäng har det behövts att kunna redogöra för den centrala skillnaden, dvs. att bostadshyresgäster kan sitta kvar mot värdens vilja medan lokalhyresgäster åker ut men kan då få ekonomisk kompensation då hyresgästen tvingas flytta.

Fråga 2
Lagar (själva lagtexten); Riksdagen
Prejudikat, vägledande domar; Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen
Förarbeten, SOU, Ds, Prop., utskottsbetänkande; Regeringen
Doktrin, rättsvetenskaplig litteratur; författaren
För att erhålla full poäng har dessa rättskällor behövt nämnas då de är de centrala. Sedvänja och handelsbruk mm kan ha renderat någon 0.25 p.

Fråga 3
Ett exempel är om köpare och säljare vid fastighetsköp har valt att inte ta med den korrekta
köpeskillingen ofta för att minska den skatt som säljaren har att erlägga gäller den i köpehandlingarna angivna köpeskillingen, även om parterna gjort upp om ”svarta pengar” därutöver, 4 kap. 1 § andra stycket jordabalken.
Ett annat exempel är om skuldebrev, kontrakt eller annan skriftlig handling som har upprättats för skens skull, må utan hinder därav fordran eller rättighet, som den enligt handlingens innehåll berättigade på grund av densamma överlåtit å annan, göras gällande av förvärvaren, såframt denne var i god tro vid sitt förvärv, se 34 § skuldebrevslagen. Handlingen som alltså inte kan åberopas mellan parterna kan senare åberopas av en godtroende 3:e man. Det senare exemplet har många lag inte kunnat tydliggöra. Vissa har trott att det räcker med att någon av de ursprungliga avtalsparterna har varit i ond tro, vilket är svårt att förstå eftersom ett avtal för skens skull bygger ju på att de ursprungliga avtalsparterna har känt till att avtalet har upprättats för skens skull. Det är först när det parterna har avtalat om överlåts till en ny avtalspart som 34 § skuldebrevslagen kan
tillämpas för att ”skydda” den nya förvärvaren av exv. en fordran.

Fråga 4
Enligt 2 kap. 20 § lag om handelsbolag och enkla bolag svarar delägarna solidariskt för bolagets skulder. För skulder som uppkommit före överlåtelsen så svarar alltså Olle, Pettersson och Lundström för dessa. För skulder som uppkommit efter överlåtelsen svarar Olle och Lundström för enligt 2 kap. 22 § lag om handelsbolag och enkla bolag. Det är alltså av vikt att tydliggöra för att få full poäng att det föreligger ett solidariskt ansvar jämlikt 20 § för samtliga bolagsmän och det är först när Pettersson har lämnat bolaget som han endast kan svara för tidigare skulder som bolaget har ådragit sig under den tid som han var bolagsman. Det är förvisso så att lagen är dispositiv men det är detta svar som har renderat full poäng.

Fråga 5
Skall nämnas att en vecka gäller som bindningstid för anbudet, enligt 2 § avtalslagen, då denna acceptfrist meddelats i samband med anbudets avgivande. Bengt kan återkalla anbudet om återkallelsen är Mats tillhanda, dvs kommer fram till Mats bostad/kontor innan eller senast samtidigt med det att Mats tar del av anbudet dvs läser det, 7 § avtalslagen. Bengt skulle även kunna ringa Mats samma dag som han postade brevet eller posta ett nytt brev med en återkallelse, under förutsättning att brevlådan ännu inte tömts. Det viktiga är alltså att återkallelsen kommer farm till Mats innan han läser anbudet. Det spelar alltså ingen roll vilket han läser först av anbudet eller återkallelsen bara att han fått återkallelsen innan han läser någon av anbud eller återkallelse. För att få full poäng har man behövt redogöra för att man är bunden under acceptfristen men att denna bundenhet kan upphöra vid en återkallelse.

Fråga 6
a) När den som är avliden var gift måste man först alltid göra en bodelning (utom om enbart finns enskild egendom). Bodelningen ser ut på följande sätt:
Malin har 200.000 + Birger har 100.000 = hela boet 300.000/2 = 150.000 som är vardera makens giftorättsandel. Birger erhåller 150.000 kr som sitt giftorättsgods och kvarlåtenskapen – det som skall fördelas enligt ärvdabalken regler – i Malins dödsbo är 150.000 kr, 9 kap 1 § och 11 kap 3 § äktenskapsbalken. Eftersom Malin inte hade några barn så ärver Birger hela Malins kvarlåtenskap, 3:1 ärvdabalken, dvs resterande 150.000 kr.
b) För det fall Malin testamenterat allt till Harry så skall vid bodelningen det först konstateras hur stor del av hela boet som hon kan råda över genom testamente till någon annan än den/de legala arvtagarna. Vid bodelningen som har samma värden och fördelning som i fråga a) så har Birger rätt att få 150.000 kr. Emellertid har efterlevande make alltid rätt till värden motsvarande minst 4 basbelopp av det sammanlagda giftorättsgodset, 3 kap 1 § andra stycket ärvdabalken. Birger erhåller då 4 x 45.000 kr = 180.000 kr och Harry får 120.000 kr, se 3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken, ”Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den
efterlevande maken som avses i detta stycke.”

Här har många inte förstått att först måste man bodela. Därefter har Birger ett skydd genom basbeloppsregeln. Det som inte alla har förstått är att Birger först har rätt till 150 000 kronor med full äganderätt sedan 150 000 kronor med fri förfoganderätt genom bodelningen. Sedan är han vid testamentet till Harry även berättigad till ytterligare 30 000 kronor utöver vad han har fått med full äganderätt.

Fråga 7
Då både Teresia och säljaren är privatpersoner tillämpas köplagen, se 4 § köplagen. Om branden inträffade hos säljaren står Teresia endast risken om avlämnandet är försenat på grund av henne. Under transporten står hon risken om det är ett hämtningsköp eller ett distansköp. Av 12 § köplagen framgår att köparen bär risken för varan, är han eller hon skyldig att betala varan även om den har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på säljaren. Av 13 § köplagen framgår att risken går över på köparen när varan har avlämnats enligt avtalet eller enligt 6 eller 7 §§ köplagen. Det skiljer då på hämtningsköp i 6 § köplagen och transportköp i 7 § köplagen, notera då särskilt skillnaden mellan i orten och utom orten.

Då det är en näringsidkare och en konsument så gäller konsumentköplagen och då den är relativt ny, togs i bruk den 1 maj 2022, har svar enligt den äldre konsumentköplagen och enligt den nya lagen accepterats. Detta då en rad skolor inte ännu har haft möjlighet att införskaffa nya lagböcker. Om ni har använt en äldre lagbok gäller följande: Vid konsumentköp av Musikaffären står Teresia endast risken under transporten och då endast om det är hämtningsköp (Teresia har beställt transporten) 6 och 8 §§ konsumentköplagen.

Från och med den 1 maj 2022 gäller, som redan har nämnts, en ny konsumentköplag. Enligt nu gällande lag återfinns svaret i 2 kap. Enligt 2 kap. 6 § nya konsumentköplagen gäller att risken för varan går över på konsumenten när varan avlämnas. Om konsumenten står risken för varan, är han eller hon skyldig att betala för varan även om den har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på näringsidkaren. Enligt 2 kap. 3 § är varan avlämnad när konsumenten, själv eller genom en transportör som konsumenten anlitat eller genom någon annan som handlar på konsumentens vägnar, har fått varan i sin besittning. Även om det är konsumenten
som har anlitat transportören anses varan inte avlämnad när den har lämnats över till transportören, om det är näringsidkaren som erbjudit transportalternativet.
För en full poäng har krävts att man först diskuterar skillnaden mellan 6 och 7 §§ köplagen, dvs. hämtningsköp och transportköp.

Fråga 8
a) Enligt 26 § jaktlagen framgår det att det finns en anmälningsplikt då ett fordon kör på vilt. Av 40 § jaktförordningen framgår att om ett djur av arterna björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn har varit inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon, är fordonets förare skyldig att snarast möjligt märka ut olycksplatsen och underrätta Polismyndigheten.
b) Enligt 45 § jaktlagen kan Simon, vid uppsåt eller grov vårdslöshet, dömas till böter om han inte har anmält olyckan till Polismyndigheten.
Här har många lag missat att straffbudet finns i jaktlagen och inte i någon annan lagstiftning. Detta är ett exempel på strafflagstiftning utanför brottsbalken och detta är att se såsom lex specialis. Det döms inte som ett ”vanligt” trafikbrott.

Fråga 9

Anita skall begära återvinning. Vanligtvis, när rätten meddelar dom, så kan parterna överklaga domen till en högre instans. När rätten har meddelat tredskodom så kan svaranden inte överklaga domen på detta sätt. I stället så måste svaranden söka återvinning, vid samma instans som har avkunnat domen, dvs. tingsrätten, inom fyra veckor från det att domen meddelats, se 49 kap. 1 § tredje stycket och 44 kap 9 § första stycket rättegångsbalken.

Fråga 10
Även här har examinatorn valt en fråga där avtal har ingått mellan näringsidkare och konsument (det brukar så ske när lagstiftningen är ”ny”). Examinatorn, då han är en äldre men inte så vresig man, tillåter även svar om den ”äldre” konsumentköplagen har använts. Vi börjar därför att redovisa svaret om man har använt sig av en äldre lagbok.

Även om varan är såld i ”befintligt skick” så är priset inte så avsevärt mycket lägre än att man skall kunna se bilen som fullt fungerande. Det är således fel i varan, 17 § den äldre konsumentköplagen. Bevisbördan för felet ligger på säljaren, 20 a § den äldre konsumentköplagen, under de första 6 månaderna. Sven skall reklamera felet till säljaren 23 § den äldre konsumentköplagen. Om säljaren inte reparerar har köparen rätt till nedsättning av köpeskillingen, 28 § den äldre konsumentköplagen. Det är möjligt att även rätt till hävning finns, 29 § den äldre konsumentköplagen.

Om vi har använt oss av nu gällande konsumenttjänstlagen gäller följande:
Redan enligt gamla konsumentköplagen har skrivningar om befintligt skick en begränsad effekt, se ovan. Enligt nya konsumentköplagen tillåts inte sådana allmänna förbehåll få någon verkan. Enligt den nya lagen måste säljaren informera om avvikelser och på en separat handling uttryckligen godkänna specifika avsteg från lagen vad avser kraven på varan 4 kap 6 § konsumentköplagen. Det är således fel på bilen. Enligt 5 kap. 2 § nya konsumentköplagen måste Sven reklamera felet. Då varan har varit felaktig, får Sven enligt 5 kap. 8 § konsumentköplagen kväva prisavdrag. Hävningsrätten ges av 5 kap. 11 § konsumentköplagen.

Skadan på kiosken ersätts från trafikförsäkringen för fordonet enligt trafikskadelagen, 11 §
trafikskadelagen. Det har även kunnat ges poäng om det tävlande laget alternativt angivit att bilföraren kan bli ersättningsskyldig enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen under förutsättning att det tävlande laget även fört ett resonemang om att Sven kan ha varit vårdslös då han märkte att bromsarna inte fungerade.

Facit till 3-poängsfrågorna (5 frågor)

Fråga 1
a) För tiden juli-aug 2022 får Harald hyran och för tiden september -december får Anna pengarna, se 4 kap. 10 § jordabalken. Det är tillträdet som styr. Hyran skall oavsett förfallodagar fördelas proportionellt mellan parterna med hänsyn till tillträdesdagen varför även en eventuell förfallodag och betalning av hyra innan den 1 september 2022 för hyra efter detta dagar tillfaller såldes Anna.
b) Braskaminen är fast egendom såsom byggnads tillbehör så därför får Anna behålla den, se 2 kap. 2 § jordabalken. Studsmattan är ej fast egendom och den får Harald ta med sig vilket framgår av e contrario 2 kap. 2 § jordabalken. Detsamma gäller handelsgödseln då denna inte har blandats upp med jord då den ligger kvar i säckarna och inte är naturlig gödsel, e contrario 2 kap. 1 § jordabalken. Det som är svårare att bedöma är den gamla stenmangeln. Av 2 kap. 2 § jordabalken framgår att föremålet skall vara ”ägnat till stadigvarande bruk” för byggnaden, vilket innebär att det skall finnas ett objektivt ändamålssamband mellan föremålet och byggnaden. Föremålet skall med andra ord normalt sett vara till nytta för byggnaden oavsett vem som råkar äga fastigheten, se prop. 1966:24 s. 61 f. Och vem i hela världen står idag och manglar lakan i en stenmangel? Poäng har givits oavsett om Ni har kommit fram till att det är ett byggnadstillbehör eller inte, men det måste har varit en bra motivering.
För att ha fått full poäng på a)-delen har krävts att man har redogjort för att det är tillträdet som styr varför även en förskottsbetalning av hyran skall delas upp.
För att ha fått full poäng på b)-delen har krävts att man har först resonemang kring främst
stenmangeln.

Fråga 2
Då inget särskilt avtalats mellan parterna så har Mats rätt till betalning vid anfordran, se 5 §
skuldebrevslagen.
Sture har inte rätt. Fordran är inte preskriberad, se 2 § preskriptionslagen, då det inte gått 10 år. Sture skall betala.
Ja, det hade varit skillnad. Arbetet hade då medfört en konsumentfordran för vilken preskriptionstiden är 3 år, se 2 § andra stycket preskriptionslagen. Sture hade då inte behövt betala men han måste vid tvist göra en preskriptionsinvändning i domstol.
Vissa lag har trott att det är när Sture har lust att betala som Mats kan kräva betalt. Så är det alltså inte.

Fråga 3
a) Enligt huvudregeln är det endast Vera, se 3 kap. 7 § lag om handelsbolag och enkla bolag. Även Filip kan ådra sig ett sådant ansvar då han inte är registrerad som kommanditdelägare och tredje man får anses vara i god tro på grund av registreringen i handelsregistret, se 3 kap. 7 § andra stycket lag om handelsbolag och enkla bolag.
b) Vera svarar med hela sin förmögenhet enligt huvudregeln i 1 kap. 2 § lag om handelsbolag och enkla bolag. Så gör även Filip gentemot en god troende tredje man 3 kap. 9 § lag om handelsbolag och enkla bolag. Felix svara bara med sin avtalade insats såsom registrerad kommanditdelägare, se 1 kap. 2 § lag om handelsbolag och enkla bolag. Felix som registrerad kommanditdelägare har ett ansvar endaste i förhållande till bolaget. Bolagets borgenärer kan således inte kräva betalning direkt från Felix, se 3 kap. 8 § lag om handelsbolag och enkla bolag.
Att det stod AB istället för KB i frågan är ett rent språkligt fel från undertecknads sida.

Fråga 4
a) Brottet som kan ha begåtts är ett egenmäktigt förfarande, 8 kap. 11 § andra stycket brottsbalken. Sannolikt ses brottet såsom ringa, se NJA 1970 s. 29.
b) Detta torde vara ett olovligt förfogande, se 10 kap. 4 § brottsbalken. För det är inte stöld. Ett agerande som innebär att en bil inte återlämnas till en biluthyrare kan vara brottsligt som bedrägeri beroende på omständigheterna när hyresavtalet träffas. Annars är det brottsligt som olovligt förfogande, men däremot inte som stöld eftersom uthyraren frivilligt har överlämnat fordonet, det saknas således det olovliga tagandet, se 8 kap. 1 § brottsbalken.
c) Kalle har i och för sig begått brottet ”tillgrepp av fortskaffningsmedel”, 8 kap. 7 § brottsbalken, men det är med största sannolikhet en straffri gärning då Kalle kan åberopa reglerna om nöd åberopas så att gärningen bli straffri, 24:4 BrB. En nödhandling kan dock anses vara oförsvarlig om dess följder inte står i proportion till den hotande faran eller skadan, eller om den som åberopar nöd hade möjlighet att undvika faran eller skadan på annat sätt än att begå en straffbelagd handling. Kalle kanske skulle ha ringt en taxi?!

För att få full poäng har krävt att man ”prickat” in rätt lagrum. Det har betalat sig på fråga b om man har fört resonemang om bedrägeribrott eller för den delen förskingringsbrott, vilket ett olovligt förfogande alt brukande är. För att få full poäng på c)-delen har inte räckt med att säga att Kalle inte har begått brott, för objektivt sett har Kalle detta. Det är dock en särskild ansvarsfrihetsgrund som kan åberopas och det är inte ”nödvärn” utan just ”nöd”.

Fråga 5
a) Mellan ursprunglig borgenär (Stina) och gäldenären (Tore) kan gäldenären alltid göra invändningar om att slippa betala, 1 § skuldebrevslagen. Här är ett förklaringsmisstag, 32 § avtalslagen. Stina har insett att detta var en felskrivning, eftersom det i skuldebrevet är ett belopp som är 10 ggr större än det utlånade. Även resonemang kring att det skulle strida mot tro och heder i 33 § avtalslagen har renderat poäng.
b) Här har det skett en överlåtelse till en ny borgenär varför – då det är ett löpande skuldebrev, 13 § andra stycket skuldebrevslagen – invändningar från gäldenären (Tore) om att slippa betala skall prövas mot 15 och 17 §§ skuldebrevslagen. Den invändning som Tore kan göra är att det är en felskrivning, 32 § AvtL. Enligt 15 § första att-satsen skuldebrevslagen så kan inte gäldenären befria sig för betalning, detta underförutsättning att Sixten är i god tro, dvs. inte kände till felskrivningen.
c) Då detta är ett enkelt skuldebrev, 26 § skuldebrevslagen, så kan Tore kan göra invändning om fel belopp enligt 32 § avtalslagen och slipper därmed betala något till Stig enligt 27 § skuldebrevslagen.

Kortfattade svarsförslag till skrivningen (ladda ner Word-filen)

SKOL-SM I JURIDIK 

Behöriga att delta i tävlingen är elever i årskurs 3, som läser juridik inom sitt gymnasieprogram. Även elever i årskurs 2 får deltaga, dock ej i finalerna, dvs. ”utom tävlan”. Tävlingen sker i lag om fyra till fem elever. Skrivtiden är kl 09-12 dvs tre timmar.

I samband med anmälan, vänligen kontrollera att rätt mejladress och faktureringsadress angivit samt preliminärt antal lag. Vår faktureringen sker snarast efter den 1 februari.

Provet sänds ut den 1 februari 2023 kl. 08:30 till den mejladress som angivits i anmälan. Svaren sänds till vår domare Erik Ullholm, erik.ullholm51@gmail.com och till respektive svarande lag. Juristakademien bekräftar mottagandet.

Lottningen av kärande-respektive svarandelag sker den 20 februari 2023. Rättsfallet som utgör grund för tävlingen i finalerna översänds den 25 februari 2023. Stämningsansökan insänds av kärandelagen till Erik Ullholm senast den 20 mars 2023. Svaromål insänds till Erik Ullholm, per mejl på adress: erik.ullholm51@gmail.com – senast den 17 april 2023.

Datum för Petite finale är onsdagen den 10 maj 2023, kl 12-19.
Datum för Grande finale är torsdagen den 11 maj 2023, kl 12-19.

Sista anmälningsdag 20 december 2022 till Sten Björkblom, på adress sten.bjorkblom@juristakademien.se. Juristakademien bekräftar mottagandet.